Allers Nr 51/52, 2022

Välkommen till ett välmatat Allers med inspirerande läsning som räcker över hela julen. Ja, för nu är den äntligen här, mångas favorithögtid och den tiden på året som man ska tillåta sig själv att ta det lugnt. Det tycker jag visserligen att man ska få lov att göra på fler dagar under året, men på julen latar vi oss tillsammans. Själv planerar jag att lägga ett tusenbitars pussel och kanske sticka lite (det hemstickade plagget är trots allt årets julklapp och som vanligt har vi de bästa mönstren här i tidningen). Något som också hör julen till är att äta gott – och mycket! När årets julvärd Babben Larsson tänder ljuset vet jag precis vad jag ska att göra: Ligga avspänd i tv-soffan och kalasa på tryfflar (recept på sida…

I en av Martin ”E-Type” Eriksons absolut största hitlåtar sjunger han: This, this is the way, this is the way I want to live… Och den frasen – det här är sättet vill jag leva – stämmer så väl in på hans sambo Melinda Jacobs, 38, val redan i unga år. Melinda var bara 18 år då hon ringde till socialtjänsten första gången och anmälde sitt intresse för att bli kontaktfamilj. – Jag sa till min dåvarande kille att jag förstår om det inte ligger högst upp på hans prioriteringslista, men att det för mig var väldigt viktigt, mitt kall i livet, berättar hon. Bara tre år senare tog Melinda emot sitt första placerade barn – och antalet i dag som på ett eller annat sätt har passerat hennes familj…

Det är några dagar före julafton när Seija Martii, 51, och hennes jämnårige man Al Fluin slår upp portarna till sitt hotell i Trelleborg. Snabbt fylls lobbyn med barn i alla åldrar. De yngsta har inte ens fyllt ett år och de äldsta är i 14-årsåldern. Deras ögon tindrar när de ser den stora granen alldeles bredvid receptionen. – Jag vill ge barnen den jul jag själv aldrig fick, säger Seija samtidigt som hon organiserar mottagandet av barnen och deras föräldrar. Seija och hennes man bjuder barn som lever i utsatthet och fattigdom på ett riktigt julfirande med julmat, spel, lekar, besök av tomten och julklappsutdelning. – Det är ett mer barnanpassat julbord med chicken nuggets i stället för sill, men annars finns här det vanliga som köttbullar, prinskorv och…

Skrindor fulla av julklappar gladde personal och barn på Sunderby sjukhus barnavdelning i Luleå när familjen Nilsson förvandlades till tomtemor, tomtefar och tomtenisse för en dag. – Det kändes så härligt ända in i hjärteroten att lämna över 92 klappar till barn i alla åldrar, säger Carola Nilsson och berättar att avdelningen var fullbelagd dagen när de levererade alla julklappar. ”Vi fick in 27 600 kronor och en trave färdiga julklappar” Legosatser, glitterspännen, Skrållandockor, hårvårdsprodukter och presentkort. Det var bråda dagar under veckorna före jul hemma hos familjen Nilsson i Boden när alla julklappar skul-le slås in i färggrant julklappspapper och krusiga snören. Carola, 46, Lars, 51, och Oskar, 15, förberedde julklappar till alla barn och unga som tvingas tillbringa julhelgen och jullovet på barnavdelningen vid Sunderby sjukhus. Båda barnen…

FINKLÄDD AMARYLLIS Den julröda amaryllisen ’Liberty’ är planterad i en zinkburk ihop med järnek, fint sammanknutet med ett sidenband vid basen. Vill du dölja krukjorden och amaryllislöken gäller det att välja pynt som är luftigt så att löken inte riskerar att mögla eller ruttna. STÖTTA DIN FAVORIT En högväxt amaryllis välter lätt, så en stabil kruka och ett ordentligt stöd är vad som behövs. Istället för en vanlig växtpinne är det fint att fylla ut runt den högresta stängeln med kvistar. Till jul brukar det finnas ris sprejat i svart eller vitt med eller utan silverstänk. Det ser festligt ut och fungerar bra som stöd, liksom kvistar av sälg, lärk med kottar eller järnek med dekorativa blad. Du kan också använda järnek med enbart röda bär. VINTRIG STÄMNING Skapa ditt…

Börje Salmings sjukdomsbesked river upp gamla sår och svåra minnen hos tre systrar i Luleå. Det är 15 år sedan Mona, Kristin och Helen miste en älskad storebror i ALS. – Jag klarar inte av att se videoinslagen med Börje. Precis så där pratade Mikael innan han blev helt tyst, säger Kristin. Brodern började tala sluddrigt, hade svårt att öppna balkongdörrens vred och var ständigt trött. Hans arbetskamrater oroade sig och Mikael Johanssons systrar anade oråd. Efter otaliga undersökningar med såväl hjärnröntgen som ryggmärgsprov kom beskedet. – Hans första reaktion var att bara vråla rakt ut, men det gjorde han inte förrän vi kommit ut från besöksrummet hos doktorn. Vi gick ut på en lång promenad. Vi gick och gick och gick. Ett chockbesked Mona Burman, 58, var den som…